Som en allvarlig Liftarens guide med en riktigt stor glimt i ögat

Jag borde verkligen skriva en ordentlig recension på denna fantastiska lilla juvel till bok. Ja, jag råkar vara kär i den och ja det jag skriver kommer vara översvallande positiva ord.
image

Kafka på stranden
Haruki Murakami
528 sidor

Jag läser att kritiker säger detta är ”Murakamis konstigaste men också bästa roman.” Bästa kan jag nog hålla med om men konstigaste vet jag inte.

Kafka på stranden är speciell, så kan man kanske säga. Vi möte femton årigar Kafka Tamura som rymmer hemifrån för att undkomma en profetia som har jagat honom hela livet. Han har tränat och gjort allt för att lära sig vara stark och klara sig. Han vill aldrig återvända. Samtidigt som Kafka rymmer följer vi Nakata. En åldrad man som efter en olycka som barn under andra världskriget inte är så begåvad. I allafall inte med vad som i samhället räknas som begåvning, han kan inte lära sig läsa eller skriva, han förstår inte abstrakta tankar men han kan tala med katter.

Så händer det så klart en hel massa saker. Det regnar makrill från himlen, människor pratar med katter, stenar kan öppna en port till andra världar. Mystiska människor dyker upp, som Johnnie Walker och överste Sanders, är de ens människor eller bara ett konceptuellt objekt ? Det är kärlek, vänskap, drömmar och en hel del existentiella frågor, som vanligt i Murakamis böcker.

Ja, det händer massa märkligt och historien är kanske ganska vrickad men inte mycket mer vrickad än Harry Potter. Vad Murakami lyckas med som kanske få den att kännas mer konstig är att allt känns så himla verklig, det känns inte det minsta främmande att det regnar makrill en helt vanlig efter middag. Murakamis konst  är att han kan skriva så det mest konstiga inte verkar vara det mesta konstigt.

Flera gånger när jag läste tänkte jag på Liftarens Guide, jag tänkte att det här var den seriösa liftaren, en bok som är lika galen fast ändå inte tappar tråden. Särskilt kapitlen med Nakata bara älskar jag, hans sätt att se på världen är bara helt fantastiskt, jag vill ha honom.

Jag säger det igen, läs den, det är en upplevelse.

Jag har säkert missat en hel massa saker som jag borde tagit upp och jag skulle säkert kunna sitta här och skriva hela natten men batteriet börjar ta slut i datorn och jag orkar inte hämta sladden.

  1. 1 maj, 2012

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: